30.5.12

en insikt

Alltså det här är så typiskt mig. Jag har skissat, jag har sytt upp prototyper, jag har sparat inspirationsbilder och började få allt på det klara när det kommer till kursen vi har i skolan just nu. Det har gått extremt trögt, jag har missat en massa skola pga jobb och jag har haft lärarens råd ekandes i mitt huvud. Så idag, när jag satt på sängen och skissade något helt annat, inser jag att jag inte alls vill fortsätta på det jag gjort hittills! För jag fick en mycket bättre idé, pennan bara gled runt på pappret, plötsligt var jag eld och lågor och har inspiration till tusen.



en proto som får grävas ner någonstans



Det känns egentligen skönt, men även frustrerande. En massa arbetstid som gått åt till ingenting.

Jag skulle alltså designa en kollektion med bröllopsklänningar, vilket jag nog ännu tänker göra. Jag tror dock jag lyssnade för mycket på lärarens råd (vilket man egentligen aldrig borde göra om man liksom känner på sig att nej, jag håller nog inte med) och fastnade totalt, gillade inte alls det jag åstadkom. Nu skiter jag i allt som heter kommersiellt, tänk på lönsamheten, eller hur når du ut till största möjliga kundkrets och bara syr upp en bröllopsklänning om kanske inte är så traditionell men iallafall något mina ögon verkligen gillar just nu.

Okej, flummigt inlägg, nu ska jag fortsätta skissa. Det blir futuristiskt blandat med klassiskt blandat med romantiskt.

2 kommentarer:

Hannasvirrvarr sa...

Bra där! När det gäller den egna skaparglädjen ska man vara mycket försiktig med att ta andras råd, visst är det nyttigt att lyssna på andra åsikter men sen måste man fundera om det är råd som passar för en själv eller om man skiter blankt i dem.

Jag tror dessutom hårt på att företagande och kommersialismen förändras mot mera unika, fria och situationsanpassade former. Vi strävar inte längre efter stora industrier och billig massproduktion (åtminstone vill jag gå bort från det) och där kanske lärarna är lite efter ibland...

Red sa...

Hanna - jag håller helt med dig. Dessutom tänker jag såhär: det är väl just i skolan jag ska kunna experimentera för att sedan, eventuellt, tänka på den mer lönsamma delen senare?